fredag 8 april 2011

"Babel" är köttsubjektivt


För att vara ett kulturprogram, som borde vara genomtänkt, är ”Babel” ett populistiskt program som förhåller sig partiskt i förhållande till programledarens och de övriga deltagarnas djurköttkonsumtion och djurens reella situation. De accepterar att djur dödas från ett egoistiskt perspektiv som inte längre borde ha någon relevans i vårt samhälle.

Djur finns inte till för att utnyttjas, säljas eller dödas. Människor har i de flesta fall ett val kring vad de ska äta. Det finns inga rimliga argument för att döda djur för att få mat. De veganska matprodukternas explosion är den riktiga matrevolutionen. Något alla borde vara glada och tacksamma för. Människor svälter i många delar av världen på grund av västvärldens överkonsumtion, överproduktion och sneda fördelning. Det blir mer mat till alla om vi inte går omvägen via andra djur.

Slutar du äta djur vinner alla på följderna av detta. Färre djur kommer då tvångsinsemineras och färre djur kommer födas fram endast för att lida och dödas. Men lidandet är inte det enda problemet, själva utnyttjandet är ett större sådant då människors sneda verklighetsuppfattning om andra djur får dem att se på dem som produkter och produktionsmedel. Det är naturligtvis helt fel.

”Babel” är ett av de dummaste och mest förnekande programmen jag någonsin sett. Efter Djurrättsalliansens avslöjande om grisindustrin borde åtminstone kulturfolk som jobbar i media ha koll på att situationen i Sverige inte är mycket bättre än i övriga västvärlden. Djurens situation är förfärlig var de än utnyttjas, dödas eller förnedras.

Varför var det inte en riktigt djurrättsinsatt person med åtminstone för att spräcka den självgoda förtryckaråskådningen i programmet? Behövde de inte ens ett alibi, så att det kunde verka som om programmet tagit ämnet på allvar?

SVT:s kulturprogram ”Babel” har inte lärt sig något alls.

Källa: http://svtplay.se/t/102834/babel kolla 20 minuter in i program 3 av 24 och framåt.

2 kommentarer:

  1. Intressant hur man kan se saker på olika sätt. Visst var det partiskt, men så är väl hela samhället, tänker jag (det gör det naturligtvis inte mer rätt, men det gör inte programmet värre än annat – och jag vet inte om man kan ställa högre förhoppningar till kulturarbetare än andra). Så även om jag håller med dig till viss del så tycker jag själv att programmet var förvånansvärt bra. Safran Foer var väldigt tydlig och saklig, och programmets gäster tycker jag trots allt hade mycket vettigt att säga, och det var intressant hur mycket de berördes av boken. Däremot var programledaren trist, men det var väl hans roll i det hela – att agera som den provocerande köttätaren.

    SvaraRadera
  2. Hej! Jag håller med dig om att inslaget med Jonathan Safran Foer var bra till och med mycket bra, men kommentarerna från programledare och de andra i studion tycker jag var undermåliga och under all kritik.

    Om man jämför med Ellen Degeneres show (http://vegan.com/blog/2009/11/05/jonathan-safran-foer-on-ellen/), tycker jag att, det verkar som om ”Babels” upplägg är mindre seriöst. I detta avsnitt av ”Babel” handlar det mer om att de gillar att äta djurkött, snarare än om förhållandena som djuren lever under och vad vi kan göra åt dem.

    Kanske är det fel att sätta högre press på dem (som jobbar inom media) som i större utsträckning borde ha vetskap kring vad det uppmärksammas om i media, men jag är tveksam. Men samtidigt är det för mig i jämförelse med en person som inte intresserar sig för informationen som det talas om i media, såsom Djurrättsalliansens avslöjande om grisarnas situation i Sverige, djurtransporter osv. Generella krav på kulturarbetare menade jag inte, även om det kanske kan verka som det, att man ska ha. Det vore lite orättvist… :)

    SvaraRadera